Hur skall lokalsamhället runt skolan gestaltas över tiden? Finns möjligheter eller till och med krav på samverkan med andra verksamhetsgrenar inom en kommun, andra myndigheter, föreningar, företag osv som kan leda till att huset används över åren på ett effektivt sätt. Gäller skolbehov exempelvis bara över en period av 20 år och sedan bör fastigheten användas till något annat?

 

Skolan utgör det mest omfattande lokalbeståndet i den kommunala verksamheten. Skolan är också en central funktion i lokalsamhället. Nära till bra skola är begrepp som återkommer även hos fastighetsmäklare och visar på betydelsen i medvetandet hos befolkningen. Barnen är viktiga. Skolan är viktig för barnen. Skolan betyder mycket i området. Att då planera skolverksamhet är också att planera (eller inte planera) hur området skall utvecklas över tiden.

Vi lever i en segregerad värld och tendenser tyder på att segregeringen ökar. Fysiska faktorer som byggnation är mycket styrande för framtiden varigenom man kan påverka hur området utvecklas eller inte. Frågan är mer hur medveten om detta man är.

I studier av utsatta områden kan man se att låg utbildning, låga inkomster, segregering, ohälsa, kriminalitet, låga betyg och meritvärden, m.fl nyckeltal samvarierar. I villaområdet på andra sidan vägen är det tvärtom.

Samtidigt finns inte så många goda exempel på folkhälsoarbete, brottsförebyggande och liknande preventivt arbete som bedrivs systematiskt och baserat på aktuell forskning.

Naturligtvis skall alla ambitioner vägas samman i en områdesplan som färgar ett kommunalt lokalprogram för skolor. Enligt Socialtjänstlagen finns ett ansvar för socialnämnden att medverka i en proaktiv planering:

Socialtjänstlagen 3 kap2 §

”Socialnämndens medverkan i samhällsplaneringen skall byggapå nämndens sociala erfarenheter och särskilt syfta till attpåverka utformningen av nya och äldre bostadsområden ikommunen. Nämnden skall också verka för att offentliga lokaleroch allmänna kommunikationer utformas så att de blir lätttillgängliga för alla.”

Som ni märker sväller omfattningen i det underlag som skall ligga till grund för ett lokalprogram, men frågan är om man kan undgå att ta ställning till alla dessa frågor. Att inte göra det skulle innebära att utsatta området ”sätts ut” som ett resultat av att man bestämt att inte fatta några beslut. Man beslutar även genom att inte fatta beslut. Om detta ansvar blir tydligt i en ökad kommunal kompetens, blir det också ett ansvar att samla information och fatta beslut. Det handlar om att ha kompetensen och framförhållningen i tid.

Ett annat områdesperspektiv på skollokaler är lokalsamhällets behov av lokaler för verksamheter av olika slag över längre tid. Vid studie av prognoser och befolkningspyramider visar det sig ibland att man har behov av skola under en period, förskolor under en annan period innan, och äldreomsorg senare. Frågan då är om man kan bygga på ett sätt som stämmer överens med befolkningsutvecklingen i området. Från förskola till skola, ungdomsbostäder till äldreomsorg. Kan byggnader sektioneras upp så att förändringar i delar av beståndet kan förändras flexibelt utan större ingrepp över en 100-årsperiod?

I ett kortare tidsperspektiv kan det handla om att inventera behov i lokalsamhället under ett år. Det kan vara kyrka, föreningar, kommunala verksamheter eller andra som kan vara med och använda skolan under dygnets alla timmar. Idrottshallar är det man ofta tänker på och vi kan se att idrottsföreningar ofta är ganska fullbokade i skolor. Men hur ser det ut med andra verksamheter. Folkets hus är lokala företeelser som ofta brottas med dålig ekonomi samtidigt som huset fyller behov för närsamhället. Kyrkan är en annan instution som ofta har verksamhet i de flesta områden. Konferenslokaler är ofta dyra att hyra med mat och annan service men skulle kunna utvecklas, om inte för närsamhälle och näringsliv så för kommunens egna behov. Skolorna är ju oftast de stora lokalresurserna. Idag sker det kanske spontant och improviserat, men skulle man redan från början kunna anpassa lokaler för inventerade behov tror jag att lokalanvändningen av skolor skulle kunna berika närsamhället såväl som skolan själv.

Även inom denna frågeställning återkommer vi med mer detaljerade artiklar i ämnet under samma avdelning på denna sajt. Det låter enkelt men vänta tills vi fått förklara ...